De sista dagarna av vår resa spenderade vi i Sydney hos Matty som flyttat till en ny, fin lägenhet precis vid Coogee beach. Inte illa alltså! Vi chillade lite på stranden, shoppade, bara tog det lugnt och njöt av de sista dagarna i värmen.
Diki med vår Sydney- host Matty :)
Vi landade alltså på finsk mark torsdagen den 2.2.2012 ungefär klockan 23 (vilket betyder klockan 8 på morgonen Sydney tid..), efter en ca 40 timmars resa hem. Vi flög via Abu Dhabi och Frankfurt, och hade relativt långa stop overs, så det tog nog lite på krafterna. Vi hade ju såklart inte heller några vinterjackor med oss och hamnade typiskt nog gå utomhus för att komma till terminalen både i Frankfurt (-7 grader) och i Helsingfors (-18), så en liten chock fick vi nog. En annan som fick chock var nog min syster Jessica som inte visste att vi skulle komma hem den dagen, utan levde i tron att hon och mamma var på väg att hämta våra familjebekanta från Sverige från flygfältet. Hennes min var definitivt värd att se när vi stegade ut från dörren till ankomsthallen!:) Några av våra vänner hade också kommit i mot oss vilket var jätte roligt. Så tack Johannes, Pille, Seba, Seba, Antti och såklart Fred samt Dikis pappa Ted!:)
Sista bilden från Australien
Det känns riktigt skönt att vara hemma, men nog saknar man ju alla härliga människor man träffat, alla fina ställen vi sett och alla roliga saker vi upplevt. Vi har haft tur med att inte råka ut för några större tråkigheter och vi har båda armarna kvar fast många varnade oss om att man kan bli av med dem i Rio om nån hittar på att råna en. Och fast det är en gammal klyscha så måste man nog säga att man uppskattar det man har här hemma på ett helt annat sett när man varit borta ett tag. Helt små saker som fungerande kollektivtrafik och internet, bra matbutiker, billigt kaffe och framförallt de viktiga sakerna i sitt liv, alltså familjen och vännerna. Borta bra men hemma bäst! (Dock planerar vi nog redan nästa resa som kommer att bli till London för att hälsa på en hel del trevliga människor vi lärt känna, hoppeligen i vår!:))
Diki hade lite svårt att anpassa sig till klimatet här hemma
Som tur förstod jag ändå att klä på mig min varma vinterjacka
Tack till alla som har följt med vår blogg, det är trevligt att skriva då man vet att någon är intresserad av att läsa vad man har att berätta! :)
Ha det så bra!
Kram
Jenny & Dick
Och här är mina bästaste hundar som jag har saknat så mycket: Affie och Pepsi, nu får jag se dom varje dag om jag vill, jess! :)