Livet som kungar i WA

Australienarna från Inca trailen tyckte att om vi kommer till Australien så lönar det sig för oss att åka över till WA, eftersom livet leker lite bättre där. De trodde inte att vi skulle göra det, men men, vi överraskade dem och tog vårt pick och pack och flög över till västkusten. Att stiga ur planet var värmemässigt mer exotiskt än Fiji, herre du milde vad hett det var! Temperaturen steg även högre, ahh, så vi välkomnade en vecka av svett. Livet i Western Australia (WA) har helt enkelt varit så förstummande AWESOME att vi inte haft tid, eller mer som inte villat slösa tid vid en dator då vi kunde göra en massa annat istället. Vi landade alltså i Perth och spenderade en dag där för att sedan ta bussen ner till Busselton där Gian (från Inca trailen) skulle ta hand om oss de kommande fem dagarna. Vi bodde i Underground Backpackers i Northbridge i Perth som var riktigt okej hostell med gratis korv varje veckodag mellan tolv och ett. Vi tog en sväng via centrum, men tack vare hettan orkade vi inte göra farligt mycket: kolla runt en aning, boka bussbiljetter till Busselton, gå upp till King's Park (där botanical gardens ligger) som visade sig vara ordentligt svettigt arbete för att till sist komma tillbaka till hostellet för att sova. Att sova i ett rum utan ordentlig luftkonditionering i dryga 35 grader var en upplevelse i sig.

Utsikten från King's Park

Chilla i parken med stor TV och sköna säckar

Bussresan till Busselton var riktigt riktigt skönt i en über lyxig buss, åtminstone i jämförelse med kackerlacksbussen tidigare. Vi hade usb laddare vid varje säte, varsitt ljudsystem med elva kanaler, inklusive ljudet till de två filmer som visades. Fina tider, aijai! Busselton ligger 220 km söder om Perth och är en av de snabbast växande platserna i WA för tillfället. Under tiden vi var där ändrades platsen från The Shire of Busselton till The City of Busselton. De har dessutom södra halvklotets största jetty (stor brygga), som är hela 1841 meter lång. Den är lång och mäktig och passligt hög, tro mig!

Satellitbild över den lilla bryggan

Gian väntade på oss vid busshållplatsen och tog oss till sitt, där Scotty (även från Inca trailen) och hans flickvän Nelly och deras hund Sasha väntade på oss. Det första som jag märkte inne i huset var den otroligt snygga fixie cykeln som hängde från taket. En vit belt drive fixie som vid användning inte håller något ljud alls och som lär ska vara även mer service snål än en fixie med gammal hederlig kedja. Kvällen gick åt att tala om allt möjligt ätandes några av de godaste pizzorna någonsin med lite öl och rom och annat trevligt.

Base Urban FX1.0 (http://baseurban.com/)

Första dagen i Busselton var varm, någonstans mellan 35 och 40 grader. En sväng till stranden var ett måste för att överleva förmiddagen. Vi åkte på en rundtur i närområdet, inklusive Dunsborough och Margaret River. Området är känd för sina otroligt bra vingårdar med otroligt goda viner, så Gian tog oss förstås till några av de bästa i området. Vasse Felix gör sin egen druvblandning som går under namnet Heytesbury (finns i både rött och vitt). Den röda varianten är DET BÄSTA vinet någonsin! I och för sig kostar detta livets nektar 88$ per flaska, men som samtidigt är värt varenda cent. De skeppar viner över hela världen, så om du känner att du har extra pengar på dig eller söker efter världens bästa rödvin så checka Vasse Felix hemsida. Vi åkte ner till ett par stränder som var så otroligt fina att vi riktigt undrar varför alla kör östkusten istället för västkusten.

Snorkling i kristallklart vatten

Fiskarna hade försvunnit men vi hittade några i vilket fall som helst

Vi lärde av våra misstag, dvs. inte göra något aktivt under hetaste delen av dagen så Gian fyllde sin bubbelpool på bakgården i vilken vi svalkade av oss. Ahh, vilket liv! Att ligga i en bubbelpool i några timmar får en att bli lite dåsig så vi tog cyklarna till jettyn och kollade in denna sjukt långa brygga, som konstigt nog har en inträdesavgift. Jag cyklade belt drive fixien och var såld på en gång. En sådan tystnad. Jag vill ha en! Busseltons stränder är i ett skyddat område vilket gör att havet är väldigt stilla här, lite som i Finlands skärgård, så jettyn fungerar som en hoppbrygga åt ungdomarna. Vi räknas som ungdomar så det var klart att vi tog våra hopp. Ahh, jag kände mig som ett litet barn igen! Jag menar, sitta i bubbelpool, cykla till stranden, hoppa från bryggan, äta glass etc. detta kunde jag bli van vid.

Slappna av i poolen med sparkling red

Gian dansar på linan

Under halvvägs på bryggan. Observera att det finns en järnväg på bryggan.

Hopp och hejj!

Veckoslut tar alltid slut, oberoende hur man ser på saken, så Gian måste åka till jobbet. Men då han har precis allt man vill ha, inklusive motorcykel så lånade han sin bil åt oss till de kommande dagarna. Vi tog hans Subaru (Impreza WRX, en skön bil) och körde iväg till Bunker Bay. Här försökte vi vandra till Shelley Cove (med en sälkoloni) men flugorna och hettan tog kål på oss så vi svängde om tillbaka till bilen. Som sagt är hela sydvästra australien otroligt vackert och tomt på backpackers så allt känns väldigt äkta på något sätt. Vi körde till Sugarloaf Rock, som är en enorm klippa som bara tycks ha uppenbarat sig i havet.

Oändliga raka vägar

Oändliga raka vägar ledde oss till detta spektakel

Jenny såg en svart orm vid parkeringsplatsen, som visade sig vara en tigerorm, dvs. en av världens fem giftigaste ormar. Efter att ha processerat faktumet att oberoende var i Australien du befinner dig så finns det alltid något som kan ta livet av dig, hoppade vi i bilen och körde till en tyst liten strand och njöt av värmen.

En av de skönaste och tystaste stränderna på vår resa hittills

Att vara i detta område utan att kolla in en grotta och en vingård är som att vara på Borgbacken utan att åka i en enda maskin. Då vi redan varit på vingårdar hade vi grottorna kvar. Vägen med de flesta grottorna heter fyndigt nog Caves Road längs vilken vi körde tills vi kom till Mammoth Cave. En enorm grotta som hittades i början på 1900-talet med enorma ”salar” där taket ligger på en höjd av 30 meter. Vi var de enda levande själarna inne i grottan, vilket på sätt och vis var aningen kusligt men ytterst lugnande och skönt och svalkande (dryga 14 grader).

Mörker och kyla. Försök se plattformen på nedre bilden så förstår du hur stort det var där inne.

Efter en lång vandring genom grottan kom vi äntligen till utgången

Grottan är omringad av maffiga Karri träd, dvs. världens tredje högsta träd som kan bli upp till 90 meter höga. Kan du tänka dig hur liten man känner sig då man aningen senare kör igenom en hel skog av dessa träd? Jepp. Minimal.

Caves Road genom Karri skog

Tappa inte bort dig här

Aningen större stam

Gian vann i våra ögon titeln Best Host Ever. Det är sällan man känner sig så hemma hos någon man umgåtts med i en vecka några månader tidigare. Jenny hade Sasha att ersätta hennes längtan för Pepsi och Affie. Vi levde kungligt liv i en vecka i Busselton trakterna och kände oss rent av odödliga!

-D