Första dagarna år 2012

Tiden i Brisbane svepte förbi som ett skitigt streck. Varför? Ja-a, bra fråga. Fyra nätter och fem dagar njöt vi av stadens lugna liv. I jämförelse till Sydney var det riktigt rymligt på trottoarerna här. I Sydney får man nämligen sloss för att komma fram på George St vid rusningstid, medan vi här kunde ha dansat polonäs från hostellet till närmaste ordentliga matbutik (läs Coles eller Woolworths) utan problem. Hostellet vi bodde på var Base Embassy, den mindre och således lugnare av de två Base hostell som Brisbane har.

Vart tog tiden vägen då? Personligen spenderade jag första januari i ett oattraktivt och osocialt tillstånd som främst kan kallas för limbo. Lite såsom Leonardo Di Caprio i filmen Inception ni vet, fastän på typ sjätte nivån. Detta inklusive nyårsafton ger oss två nätter, check! Morgonen av andra januari anlände, jag var tillbaka från drömvärlden i sinnets fulla bruk! Så vi tog oss ut på en promenad till South Bank Parklands, där det bland annat finns ett maffigt pariserhjul, en artificiell djungel och en artificiell lagoon där halva staden tycktes spendera sin lediga dag. Vilket är förståeligt, eftersom vädret var riktigt ordentligt kivahyväbra. För tre år sedan rörde vi oss med båt längs med floden som slingrar sig genom staden, men denna gång valde vi att använda oss av apostlahästarna över broar istället, vi behöver ju motion efter all skräpmat som vi intagit under vår kulinaristiskt sett (och möjligen ur vilken som helst annan synvinkel också) underbara resa.

Slappande på South Bank på en jäkligt skön gräsmatta

Som sista dagens aktivitet valde vi mellan att gå till XXXX:s ölbryggeri eller världens största koala sanctuary. Med första januari i tankarna valde vi att se på gosiga koalor. Koalorna på Taronga Zoo var nämligen så få och trötta att det inte räckte för att fylla koalakvoten för vår vistelse i Australien. Lone Pine är inte bara världens största men även värdlens första av sorten, med hela 130 koalor, allt från bebisar till fullvuxna och pensionerade söta latmaskar. Vi hade turen att vittna då koalorna matades, dvs något annat än sovande gråa lurvbollar i eukalyptusträd. Observera att en koala sover ca 19 timmar om dagen pga att eukalyptusbladens utbud på näring är näst intill obefintlig, så aktivitet bland dem var en riktig höjdare kan jag säga! Området hade även en inhängnad med känguruer och wallabin som man fritt kunde röra sig i, med en viss aktsamhet dock. Även om dessa känguruer inte var stora kände man sig väldigt sårbar och ensam då man stod mitt i en flock av dem. Dagen var riktigt lyckad, men blev rent av perfekt, speciellt för Jenny som fick sitt kompisfoto taget med en viss grå kompis.

How you doin'? Framfört av koalakompis

Förvånandsvis skrapar koalor inte sig för att det kliar, utan för att putsa sig

En riktigt trött liten babykoala

How you doin'? Framfört av kängurukompis

Wallabimamma med sin joey i påsen (inte konstigt heller att de kör "how you doin?" då pungdjurens ungar som bebisar officiellt heter joey)

KOMPISFOTO 2012

Jag ville förstås inte vara sämre, så jag tog reda på den största koalan i parken och tog foto med den

Dit gick tid fyra dagar medan den femte gick åt att vänta på bussen till Surfers Paradise, kanske de mysigaste timmarna i staden med en bra bok och bra kaffe på King George Sq, mmmmm..

King George Square med sin relativt stora kyrka som ser minimal ut framför skyskraporna

-Dickster